Först vann den holländska simmaren Sharon van Rouwendaal OS-guld.
Sen dedikerade hon segern till sin bortgångna hund.
– Han dog för några månader sedan och min värld stannade upp, säger hon.
Van Rouwendaal anlände Paris med siktet inställt på en medalj av den finaste valören. Men det var inte bara det som drev henne under det tio kilometer långa vattenloppet i floden Seine.
Hon ville vinna för sin bästa vän, hunden Rio, som hon nyligen förlorade men bär med sig för evigt genom en tass-tatuering på handleden.
De två OS-gulden kan inte mäta sig med holländskans kärlek till Rio.
”I dag tvingades jag säga adjö till min lille kille som har gett mig den bästa känslan i världen, bättre än någon medalj jag någonsin jag någonsin vunnit, bättre än någon simstund jag upplevt. Du är och kommer alltid att vara det viktigaste i mitt liv”, skrev hon på sitt Instagramkonto efter Rios bortgång.
Det mer än två timmar långa OS-loppet i det förorenade vattnet blev tufft. Men Rouwendaal var ostoppbar.
Med en imponerande spurt säkrade hon OS-guldet (hennes andra i grenen) och segertiden skrevs till två timmar, tre minuter och 34,2 sekunder. Med det resultatet var hon 5,5 sekunder snabbare än tvåan, Australiens Moesha Johhnson, och 8,6 sekunder före Ginevra Taddeucci från Italien.
Efteråt uppgav hon att hennes tävlingsår hade börjat bra. Men efter Rios bortgång i maj brydde hon sig inte om sporten på tre veckor.
– Min värld stannade upp. Men sen sa min pappa åt mig att se det som att jag genom tävlingar varit ifrån honom i sju år. Han sa att jag skulle göra ett race till, ge det allt och simma för Rio.
Tre dagar efter Rios kremering skaffade van Rouwendaal tatueringen.
– Då sa jag åt mig själv att försöka, att med hela mitt hjärta simma för honom. Och jag gjorde det. Jag vann för hans skull.
På instagram skrev hon att hon hade köpt ett hus som hon och Rio skulle bo i efter OS i Paris.