Den gula labradoren sprang jämsides hundbussen – i kilometer efter kilometer.
Händelsen fångades på video.
Det ledde till ett lyckligt slut.
Busschauffören Tyson Cash hade sett hunden förut, när den strövade runt på gatorna i Carnesville i delstaten Georgia.
Men det var första gången labradoren försökte få åka med bussen för dagishundar.
Det skedde när vovven på morgonen stod tillsammans med en av Cashs regelbundna passagerare, labradoren Motley.
Cash, som driver Keller Creek boarding and grooming, brukar hämta Motley vid hans veranda.
En morgon stod det en extra passagerare och väntade på hundbussen.
– Jag tyckte det var konstigt. Motleys ägare hade inte sagt att de skaffat en ny hund,
Cash kontaktade Motleys husse som uppgav att den gula labben var en herrelös hund som strövat omkring i området i några dagar. Grannarna hade matat honom och ibland låtit honom sova över.
När Motley gick mot bussen följde den herrelösa hunden efter.
– Han ville verkligen med bussen. Han gjorde allt han kunde för att få följa med de andra hundarna.
Men hur gärna Cash än ville vågade han inte släppa ombord den främmande labradoren.
– Jag visste inte om han var vaccinerad. Jag visste inte om han hade skydd mot fästingar och loppor, säger chauffören i Washington Post.
– Jag ville inte riskera de andra hundarnas hälsa.
Så han körde iväg medan den den herrelösa hunden först stod kvar vid vägkanten.
Men den gula labben lät sig inte nedslås. I stället satte han av jäms fordonet.
– Han måste ha fått en rejäl frukost, för han orkade springa intill bussen en bra stund.
Det var delar av den stunden som fångades på video och sedan lades ut på Facebook.
Där fastnade Sadie Peace för händelsen.
Hon ägde redan en gul labrador, tvåårige Neilli.
– Jag kollar dagligen Keller Creeks Facebooksida eftersom de tar hand om Nelli. Då såg jag att de hade lagt upp ett inlägg om en labrador som jagade bussen, säger hon till nyhetskanalen 11alive.
Hon blev bedrövad över åsynen.
– Att se en hund så desperat vilja åka med var mycket hjärtskärande, uppger hon.
Via Keller Creek fick hon kontakt med en tjej som matat den herrelösa hundan.
– Den kvällen tog jag och min pojkvän med oss Nelli för att träffa vovven. Han kom direkt fram till oss med sina stora vackra, bruna ögon och tittade på oss en stund. Han föll direkt för oss, precis som vi för honom.
Men när hon fick hem labradoren, som hon döpt till Waylon, var han i dåligt skick.
– Alla hans revben syntes. Han hade loppor och fästingar överallt. Man kunde se att han inte hade tagits om hand på länge.
Hos veterinären fann man ett mikrochip, men Waylons ägare var inte intresserad av att få tillbaka honom, utan överlät honom på Sadie.
Efter en dryg månad i sitt nya hem har han redan vant sig vid den annorlunda miljön – och sitt hundsyskon.
– Han sover i vår säng varje natt, hopkrupen med sin syster. Det är som om det var menat att de skulle vara tillsammans, säger Sadie.
Och en gång i veckan är han på hunddagis. Men nu behöver han inte längre springa dit. Han är välkommen ombord på bussen.
När Waylon inte fick åka med satte han av längs vägkanten och höll länge jämna steg med bussen.
Sadie Peace föll direkt för Waylon, och han för henne.
I dag har Waylon helt funnit sig tillrätta och älskar sin nya syster, Nelli.