Fosterhunden ryckte in när Amanda höll på att gå i golvet

Amanda McCloskey lät Ryder flytta in hos sig.
Bara dagar senare återgäldade hunden den fina gesten.
När hennes hälsa vacklade slog han larm.

– Vi satt och såg på teve när han började skälla mot mig, säger hon.
Först trodde hon att han ville gå ut. Så hon ställde sig upp för att koppla honom.

– Det var då jag märkte att min klocka aktiveras. Den sa att min hjärtfrekvens var över 130. Jag blev superyr och det svartnade för ögonen, säger hon till People.

Amanda lider av POTS (postural ortostatisk takykardisyndrom), en form av dysautonomi. Personer med åkomman riskerar att svimma, drabbas av yrsel, förvirring och fall när de reser sig upp efter att ha suttit eller legat. Det beror på att deras hjärtan i de lägena slår snabbare än normalt.

Fosterhunden Ryder har blivit Amandas följeslagare i livet.

– Det var ett POTS-anfall. Jag insåg att han försökte säga åt mig att något var fel. Jag tänkte direkt att han skulle bli perfekt som assistanshund.

Ryder hade såvitt McCloskey vet aldrig tränats till något sådant. Ändå sa han ifrån – sannolikt efter att ha känt att Amandas kroppsdoft förändras.
Även om Amanda bara hade ägt Ryder i några dagar kände de varandra sedan tidigare. När hon som ensamstående flyttade till Texas i fjol ville hon ha sällskap av en hund.

I bakhuvudet fanns hela tiden tanken på en assistanshund.
– Om jag får ett anfall är det väldigt vanligt att jag snubblar. Jag har gjort det och fallit rätt hårt. Jag har hamnat på akuten på grund av det.

Men först ville hon känna hur det skulle vara att ha en hund i huset. Lösningen blev fostervärd och hon parades då ihop med Ryder, en golden retriever-mix på fem månader.
– Det skulle bara vara en kort fosterperiod. Jag hämtade honom, förde hem honom och dagen därpå hade jag blivit kär i honom. Jag kände direkt att det var något med honom. Nu har vi speciella band.

De har bara stärkts efter adoptionen och hans uppvisande av den speciella förmågan.
– För mig var det ett tecken på att han är det perfekta valet, säger hon.

Sedan händelsen har hon satt honom i träning för att han ska lära sig att bli en riktig assistanshund.
–Vi började med doftträning förra veckan och han lär sig apportera. Han kan ordern ”hämta”, men lyder inte alltid. Det är sånt vi jobbar på.