Den svåra tarmcancern tvingade Michael Nayler att lämna bort hunden.
Men sjukdomen tog aldrig hans liv.
När husse och hunden återförenades efter 750 dagar var det som om det aldrig varit ifrån varandra.
– Beslutet att lämna bort henne var det svåraste jag någonsin fattat, säger han.
45-årige Nayler som kommer från Ontario i Kanada fick i maj 2021 beskedet att han drabbats av en sällsynt form av tarmcancer.
Sommaren 2022 hade hans tillstånd kraftigt försämrats. Att ta sig ur sängen på morgonen var en kamp, för att inte tala om att ta ut sin älskade hund Minnie, en engelsk mastiffblandning, på promenad.

Glädjen ville aldrig ta slut när husse och Minnie mot alla odds kunde återförenas.
När hans tillstånd ytterligare förvärrades fattade han i oktober 2022 beslutet att lämna över Minnie till Humane society of greater Niagara. För första gången sedan hon föddes var de ifrån varandra.
– Jag kunde inte ge henne det liv hon förtjänade och jag ville bara det bästa för henne, säger han till Newsweek.
View this post on Instagram
Han slutade dock aldrig att älska henne. Varje tisdag parkerade han utanför hundstallet. Sen satt han där i 20 minuter och såg på när hon lekte.
Proceduren upprepade sig i tio månader framåt. Han säger att det var något han gjorde för att veta att hon mådde bra.
Alexis Woods, en djurskötare på Humane society, tillbringade mycket tid med Minnie medan hon var där. Hon blev oerhört rörd av Naylers osjälviska handling att ge upp hunden i hopp om att ge henne ett bättre liv.
– Det var hjärtskärande när vi fick veta att Minnies ägare lämnade ifrån sig henne på grund av cancerdiagnosen – att de slets isär på grund av sjukdomen, säger hon.
Att Minne saknade sin husse märktes tydligt. När hon kom till hundstallet ”stängde hon av helt”. Hon åt knappt och att vara sociala med andra var en kamp.
När Nayler inte satt på avstånd och betraktade henne ringde han ofta till djurhemmet för att få veta hur hans älskade hund hade det. Woods pratade med honom och sa att det inte rådde något tvivel om hur mycket han saknade henne.
Efter ett år på djurhemmet adopterades Minnie, och även om Nayler var glad att hon hade hittat ett hem, var han förkrossad.
– När jag såg att hon hade blivit adopterad gav jag bokstavligen upp kampen, säger han.
Men ödet ville annorlunda.
Några månader efter adoptionen var Minnie tillbaka på hundstallet. Enligt Woods återlämnades hon på grund av orsaker som hunden inte hade något med att göra.
På nytt gjordes Minnie tillgänglig för att få ett nytt hem.
I juni 2024 nåddes Nayler av beskedet. För honom verkade det bli livsgnistan han behövde. Tanken på att han skulle kunna återförenas med Minne fick honom att kämpa ännu hårdare.
– När jag såg en bild på henne på djurhemmet gick jag från sängliggande till att få lite energi. Jag började träffa mina läkare igen. Efter en månad både såg jag och mådde bättre än jag hade gjort under de senaste två åren.
– I slutet av augusti fick jag veta att saker och ting såg lovande ut, men det var inte förrän den 18 oktober som jag officiellt fick nyheten. Då ringde jag direkt till Humane society.
Därefter bar det av till hundstallet. Exakt 750 dagar efter att han hade lämnat av henne sågs de igen.
Scenerna som följde fick både hans och personalens ögon att tåras.
– Jag kommer aldrig att glömma det, säger Woods.
– Hela Minnie förändrades direkt. Hon gick från att vara ett skal av sig själv till att bli en upphetsad liten tornado.
Nayler var lika tagen.
– Det finns inga ord som kan beskriva känslan när jag äntligen fick hålla henne i mina armar för första gången på två år.
Tillsammans tog de avsked av personalen.
– Bilresan hem var den bästa någonsin, säger han i Newsweek.
– Hon fann sig tillrätta direkt. Det var som om hon aldrig hade varit borta. Nu är vårt hus äntligen ett hem igen. Bara med sin närvaro får Minnie alla svårigheter att försvinna.

Minne har fått tillbaka sin husse och en stor bakgård att leka på.